Inom Power Bio undersöks hur restbiomassor, som i dag snarare är ett problem än en tillgång, kan komma till nytta för energiproduktion och för att ta fram högvärdiga produkter. Vad kan vi göra med halm, tång, ålgräs och gräs? Ett område där de kan användas är i olika typer av byggkomponenter. För att öka kunskapen om detta har Power Bio besökt Feldballe Friskole och Friland i Århus i Danmark.
När Feldballe friskola skulle byggas ut var hållbart ledordet. Naturliga material och lösningar har därför använts i så stor utsträckning som möjligt. Taket är av trä. Väggar är av trä och lerputs och som isoleringsmaterial valdes halm i stället för traditionell mineralull. Klassrummen har naturlig ventilation som innehåller ett ålgräsfilter.
Halm som isolering i väggarna
Lars Keller på Ecococon är den som ligger bakom väggarna med halmisolering. Han har arbetat med lösningen i 25 år. Väggarna innehåller ingen plast. Det behövs ingen fuktspärr eftersom väggarna är diffussionsöppna. Fukten vandrar ut och in genom byggnaden. På insidan är väggarna täckta med lerputs. Eftersom inga främmande material finns i väggarna kan allt återvinnas om byggnaden någon gång ska rivas.
Ventilation med ålgräsfilter ger behagligt inomhusklimat
Den naturliga ventilationen med ålgräsfilter är utvecklad av Bodil Engberg Pallesen på Teknologisk Institut i Århus i samarbete med arkitektfirman Carlo Volf, fönsterbolaget Window master med stöd från REALDANIA och kallas NOTECH. Principen är enkel, frisk luft utifrån kommer in under väggen och vandrar igenom ett filter av ålgräs. Sätter man handen mot ”spjället” på insidan känner man hur luften svagt blåser igenom.
När temperaturen eller koldioxidhalten blir för hög i rummet öppnas ventilationen och de luckor som finns i taket, automatiskt. Effekten blir densamma som om du öppnar fönstren. Det ger ett behagligt inomhusklimat och elever på plats blir inte trötta på grund av dålig luft.
Utmaning att kombinera intentioner, användning och underhåll
Även om biträdande rektor Thomas Kjerstein i stort är nöjd ser han att det finns saker som kunde varit bättre. På trätaket har det bildats alger på utsidan och trälisterna i dörrarna måste oljas in oftare än vad de trott.
- Utmaningen är att kombinera arkitektens intentioner, praktisk användning och underhåll av material, förklarar Thomas.
Konservativ byggbransch utmaning
För Lars Keller och Bodil som vill öka användningen av naturliga material är den konservativa byggbranschen en utmaning.
- När jag först tog fram lösningen hade jag tittat på den ur ett klimatperspektiv. Byggbranschen undrade bara vad det kostade och hur fort det gick att sätta upp. Men nu jobbar EU-taxonomin till vår fördel, resonerar Lars.
I ekobyn Friland experimenteras det med naturmaterial
I Feldballe finns också ekobyn Friland. Ekobyn har tre motton: att vara skuldfri, att vara avfallsfri och att minst en i hushållet arbetar hemifrån. Husen i Friland är byggda med hållbarhet i första rummet men på olika sätt. Här experimenterar man med naturmaterial i grunden, väggar och isolering. Det första huset man möter har testat olika material för isolering såsom tidningar, pappersremsor, sågspån och blåmusslor.
Sten Møller har satsat på lerputs väggarna på sitt hus. Han återvinner spillvatten, urin och fekalier och använder i odlingar. Vissa ämnen som till exempel klor är inte tillåtet att använda. Istället för att bara släppa ut röken från sin öppna spis/kamin, leder han ut den och låter den gå genom ett filter av träflis, sand och kompost.
Hållbarhet kan också innebära liten boyta
Helle Hestbjerg har ritat sitt hus själv. För henne innebär hållbarhet inte bara att använda naturliga material utan också att inte bygga ett hus med större yta än hon egentligen behöver. I det lilla huset finns en kamin med lerväggar. Hon eldar i den en gång om dagen, mer behövs inte för att hålla värmen eftersom lerputsen på innerväggarna balanserar värmen. Det går åt ca 2-3 kubik ved per år. Fram tills för några år sedan hade hon inget kylskåp, skafferikällaren klarade att hålla kylan året om. Men ändrat klimat har gjort att hon nödgats att köpa ett mindre kylskåp.
Kupolformat hus med lerputsväggar i badrummet
Det sista huset gruppen besökte var Matthias Andersen hus. Tillskillnad från Helle har Matthias inte snålat på kvadratmetrarna. Hans hus är kupolformat med stora fönsterpartier i öst, söder och väster samt små fönster i norr. Planlösningen bygger på stor allrums- och köksyta med fyra sovrum och ett badrum som vetter mot norr. På så sätt blir det stor solinstrålning och lite värmeförluster mot norr. Den årliga vedförbrukningen ligger på ca 6-7 kubikmeter ved.
I badrummets väggar har han använt lerputs, som i duschutrymmet och vid vasken är bestrukna med kalciumsilikat för att stå emot vatten. Övriga väggar i badrummet är obehandlade vilket gör att lerputsen kan suga upp den vattenånga som bildas och därmed slipper familjen att spegeln immar igen när de duschar. Mattias hus ligger i den del av Friland som blev bebyggd senast och här har man gemensam rening av avloppsvatten. Mattias visade vattenreningsanläggningen som bestod av sten, vass, kaveldun och iris och tar hand om avloppet från elva hushåll.
