top of page

Frukostmötet om cirkulär ekonomi på YouTube


Cirkulär ekonomi är numera på mångas läppar, ett buzz word det är lätt och inne att svänga sig med. Men hur ser en cirkulär ekonomi ut och är det realistiskt att tänka sig att alla flöden blir cirkulära? Tobias Jansson från CircularEconomy.se och Hervé Corvellec, professor i företagsekonomi på Institution för service management och tjänstevetenskap vid Lunds Universitet tog sig an frågorna ur två olika perspektiv på ett frukostmöte 30 april.

Tobias Jansson tog sin utgångspunkt i Cradle-to-Cradle. Han framhöll att människan har ett designproblem. Nya produkter måste designas på ett sätt som gör att alla delar kan återanvändas eller återvinnas igen. De linjära flödena måste upphöra och ersättas av cirkulära flöden.

- Det gamla sättet att tänka kring miljö är att att minimera skada, det nya är att maximera den positiva påverkan, sade Tobias Jansson.

Hervé Corvellec ifrågasatte om cirkulär ekonomi egentligen är en ekonomi.

- När man tittar på modellen för cirkulär ekonomi ser man inga pengar utan materiella flöden, sade Hervé och förklarade att han tycker Cradle-to-Cradle är en naiv modell som säger att material inte ska vara farliga.

Hervé håller med om att det är viktigt att jobba med cirkularitet men tror inte att linjära lösningar kommer att konkurreras ut. Det finns många som tjänar pengar på linjära flöden och de kommer att streta emot.

Att stora företag som t ex IKEA, HM och Renault har cirkulära flöden högt på dagordningen är naturligt menar Hervé. Deras affärsmodell bygger på att de har ett stort genomflöde av material. De har förstått att det inte finns tillräckligt mycket resurser om man inte återvinner.

Ett tredje frukostmöte i serien om cirkulär ekonomi kommer att hållas efter semestrarna. Om du inte varit på något av de två i vår och är intresserad av att delta, skicka ett mail till communication@sbhub.se

Frukostmötet arrangerades av Sustainable Business Hub, Urban Magma, HUT Skåne, Cradlenet och Urban Baltic Industrial Symbiosis. Arrangemanget finansierades delvis av Vinnova och Interreg South Baltic.

bottom of page