Efter att i många år ha arbetat med planer och åtgärder för klimatanpassning av tätorten kommer Helsingborgs stad nu att titta närmare på hur de kan arbeta med klimatanpassning på landsbygden. I projektet Arcadia kommer blågröna korridorer, dvs vattendrag med kringliggande växtlighet, att vara i fokus. I arbetet kommer samarbetet med privata markägare att vara centralt.
Att anlägga blågröna korridorer längs Råån och Vegeåns avrinningsområden tjänar flera syften, förklarar Daniel Graf och Veronica Lennefors från Helsingborgs stad. Med långa korridorer genom landskapet blir det möjligt för djur och växter att förflytta sig hela vägen från Söderåsen till havet. Det är viktigt för den biologiska mångfalden. Tillsammans med våtmarker ökar resiliensen mot översvämningar och torka för samhället, jordbruket och naturen. För att få till korridorerna krävs nära dialog och samarbete med markägarna i avrinningsområdena.
GIS-karta och dialog med markägare för att identifiera mest utsatta områden
En utgångspunkt för arbetet är att ta reda på vilka områden som är mest utsatta för klimateffekter. Veronica har som ett första steg gjort en GIS-karta. Nästa steg är att prata med markägare för att hämta in deras kunskap och åsikter. I dag sker dialogen främst i Vattenrådet, en organisation där både kommuner, LRF, Naturskyddsföreningen, Fiskevårdsförbundet, Jordägareförbundet och dikningsföretag ingår, men nu vill man ha närmare kontakt.
- Vi har ett hum om var det skulle behövas lösningar men vi vill ha med markägarna från början för att ta fram vilka områden vi ska satsa på. Därför planerar vi dialoger med dem. Vi vill också veta vad de tycker är hindren för att implementera fler naturbaserade lösningar, förklarar Veronica.
Letar finansieringsmodell för naturbaserade lösningar
Ett uppenbart problem är finansieringen. Varken kommunen eller markägarna kan stå för hela kostnaden när naturbaserade lösningar ska implementeras. I Arcadia planerar Daniel och Veronica därför för att hitta en finansieringsmodell där näringslivet kan bidra.
- Alla sitter med samma problem. Vi behöver marknadsmässiga ersättningar till markägarna. Kanske kan företag betala in till en fond. Vi tror att många kan tycka det är intressant att engagera sig och bidra lokalt, resonerar Daniel.
- Ett annat sätt skulle kunna vara att skapa ett system liknande det som finns för biokrediter, fyller Veronica i.
Andra barriärer kan handla om lagstiftning. Daniel och Veronica planerar att göra en utredning kring policybarriärer och lagstiftningsbarriärer som också visar hur man skulle kunna gå runt dem. Målet är att presentera den för politiker för att få till en förändring.
Målet att kunna göra något verkligt vid projektets slut
När projektet Arcadia tar slut om tre år hoppas Daniel och Veronica att de har en karta över var det är bäst att implementera naturbaserade lösningar. De hoppas också att de har utvecklat någon sorts modell för hur företag kan hjälpa till att finansiera naturbaserade lösningar.
- Vi hoppas att vi inom ett område har upparbetat dialog med markägare och har några företag som vill finansiera lösningarna så vi kan göra något verkligt, avslutar Daniel.
Projektet Arcadia finansieras delvis av Horizon Europe.
