Malmö stad har under flera år arbetat för att skapa fler urbana ängar i staden. Anledningen är att man vill öka den biologiska mångfalden. Samtidigt ser man att klippet från ängarna är en resurs som kan användas för produktion av biogas. En win-win i teorin men här är juridiken tyvärr en stor utmaning.
På ett seminarium med Malmö stad och RosholmDell, stöttes och blöttes frågan om hur Malmö stad ska göra för att kunna skicka restbiomassan klipp från urbana ängar till biogasproduktion. Eftersom Malmö stad klassar hö från urbana ängar som avfall måste den som tar emot höet ha ett särskilt tillstånd för att ta emot avfall. Och problemet är att det inte finns några torrötningsanläggningar i närheten med sådant tillstånd. Malmö stad är inte ensamt om problemet och restbiomassan hö från urbana ängar är inte den enda restbiomassan som kan vara aktuell.
Daniel Drott från RosholmDell och seminariedeltagare diskuterar vad lagen säger om vad som är produkt, biprodukt och avfall och vad man får göra med dem.
Avfall - sådant man gör sig av med
Frågan som ställdes på seminariet var om man kan tänka om när det gäller klassificeringen av höet. Edvin Johansson från RosholmDell förklarade tankarna bakom EU:s avfallsdirektiv och redogjorde för miljöbalkens skrivning om vad som är avfall: ”Med avfall avses i denna balk varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.” Det som inte är avfall är produkter, biprodukter och avfall som upphört att vara avfall.
Kan syftet med urban äng vara att odla biogasråvara?
Daniel Drott från RosholmDell lyfte frågan om man kan resonera som så att syftet med de urbana ängarna är att odla råvara till biogas och att den biologiska mångfalden som Malmö stad eftersträvar är en trevlig bieffekt av att man framställer material till biogasproduktion. På så sätt skulle man undanröja problemet med att den som tar emot höet måste ha ett tillstånd för att ta emot avfall.
Modiga kommuner som vågar behövs
Avslutningsvis lyfte Daniel och Edvin delar som kan förbättras i lagstiftningen. Åtgärder som främjar cirkularitet borde kunna tillåtas genom ett anmälningsförfarande istället för att man måste söka tillstånd. Fler undantag i lagen kan underlätta ökad cirkularitet. Och kanske behövs det också modiga kommuner som vågar klassificera biomassor som annat än avfall och låta det prövas i domstol.
Eventet arrangerades inom projektet Power Bio som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.
